Vävsalen och vävning
Vävsalen
Vävsalen är idag utrustad med fyra handvävstolar för
tillverkning av mönstrade sidentyger och en mekanisk vävstol för tillverkning
av sidenband. Handvävstolarna är placerade i ett ramverk för flera vävstolar. Ovanpå
ramverket är jacquardmekaniken placerad som med hjälp
av hålkorten lyfter trådar i varpen så att mönster bildas (se vidare
Jacquardtekniken). Det finns också maskiner för vindning, spolning och
tillverkning av hålkort.
Vävning
Vävda tyger består av två trådsystem, längsgående varp och tvärgående inslag. För att binda ihop de två trådsystemen lyfts en del av trådarna så en öppning i varpen uppstår, det kallas skäl. Inslagstråden förs genom skälet med en skyttel varefter den får ett tillslag med slagbommen så den lägger sig till tidigare trådar som bildat en väv. När ett nytt skäl öppnas binds samtidigt föregående inslag. Enklaste bindningen benämns tuskaft. För tuskaft krävs bara två trampor för att få trådsystemet av varp och inslag att hålla ihop, det som kallas bindning. För mönster krävs många trampor som trampas i en viss ordning för att mönstret ska framträda. När det inte får plats med fler trampor behövs en annan vävmetod, som att lyfta varptrådar för hand. För det krävds en extra person.
Jacquardtekniken
Jacquardvävstolarna är en tidig form av dator som redan i början av 1800-talet underlättade framställningen av mönstrade tyger. Med jacquardmekaniken, som uppfanns av fransmannen Joseph Marie Jacquard 1805, behövs endast en enda trampa och bara en person för att producera avancerade mönstrade tyger.
Mönstret programmeras i så kallade hålkort. Genom att trycka ner trampan matar väverskan fram ett hålkort, och varptrådarna lyfts där det är hål. Hålkorten sitter ihop i långa kedjor av hundratals hålkort som tillsammans bildar ett mönster, en så kallad mönsterrapport, som sedan kan återupprepas.
Hålkort skapas genom en mönsterskiss överförs till ett millimeterrutat papper, en så kallad patronteckning. Varje rad med rutor på patronteckningen representerar ett inslag och därmed även ett hålkort. Hålen stansas utifrån om en ruta är ifylld eller inte. Det är precis som datorers språk, som bygger på det binära talsystemet med två tal, 1 och 0, där 1 representerar ström på och 0 är ström av. Med olika kombinationer och följder av 1:or och 0:or kan en programmerare styra vad en dator ska utföra.
Jacquardmekaniken gjorde de yrkesskickliga franska vävarna rasande eftersom hälften av dem miste sina arbeten, de som tidigare lyft trådarna i varpen behövdes inte längre. Men utvecklingen gick inte att hejda och den här typen av programmering kom att spridas till andra områden. Hålkort programmerade datorerna fram till 1970-talet då digitala system successivt tog över.